Att köra sin gamla dieselbil länge är mer miljövänligt än att köpa ny elbil – eller?

Klimatskulden i fabriken: Vad kostar en elbil innan den ens har rullat?

När vi betraktar en modern elbil som tyst glider fram längs gatorna är det lätt att föreställa sig att den är helt ren. Bilens avgasrör lyser med sin frånvaro och de lokala utsläppen är obefintliga under färd. Men för att förstå fordonets verkliga miljöpåverkan måste vi spola tillbaka bandet till långt innan nycklarna överlämnas till kunden. Tillverkningen av ett nytt fordon är en energiintensiv process som kräver stora mängder naturresurser, energi och kemikalier. För en elbil är denna process betydligt mer belastande för planeten än för en traditionell bil med förbränningsmotor.

Batteritillverkningens tunga koldioxidryggsäck

Den absolut största miljöboven under produktionsfasen är det stora litiumjonbatteriet som driver fordonet framåt. Att framställa dessa batterier kräver enorma mängder elektricitet, och beroende på var i världen fabriken är placerad kommer denna energi ofta från fossila källor som kolkraft. Brytningen av kritiska råmaterial som litium, kobolt, nickel och mangan sker också under svåra förhållanden med stora ingrepp i naturen som följd. Processen att förädla dessa metaller till högrena komponenter genererar enorma utsläpp av växthusgaser innan chassit ens har monterats ihop på det löpande bandet.

Jämförelsen med den gamla bilens nollvision

När vi ställer detta mot en gammal dieselbil som redan rullar på vägarna blir kontrasten slående ur ett tillverkningsperspektiv. Den gamla bilens produktionsrelaterade utsläpp är så att säga redan avbetalade sedan många år tillbaka. Den belastar inte jordens resurser med ny gruvdrift eller tunga industriella processer i detta nu. Att välja att behålla den gamla bilen innebär därför att man helt undviker att aktivera den omedelbara miljöskuld som varje nybilstillverkning oundvikligen för med sig till atmosfären.

Komponenterna som väger tyngst i kalkylen

För att förstå varför produktionsfasen blir så problematisk kan vi titta närmare på de specifika delar som kräver mest energi vid nybilstillverkning:

• Battericellerna med sina energikrävande katodmaterial.

• Det kraftiga chassit som ofta kräver mer lättviktsaluminium än äldre bilar.

• Kraftelektroniken och de avancerade halvledarna i styrsystemen.

• Det omfattande kylsystemet som krävs för att hålla batteriet i optimal temperatur.

Dessa faktorer samverkar till att göra elbilens startskott i livet till en rejäl utmaning för klimatet.

Livscykelns sanning: När går elbilen om den gamla dieseln?

För att göra en rättvis bedömning av vilken bil som är bäst för miljön räcker det inte med att titta på fabriksutsläppen. Vi måste granska hela livscykeln, från vaggan till graven, där bilens totala körsträcka inkluderas. Det är under själva nyttjandeperioden som elbilen har sin stora fördel eftersom elmotorer har en extremt hög verkningsgrad jämfört med förbränningsmotorer. Frågan är dock hur långt man måste köra sin nya elbil innan de låga utsläppen under färd har kompenserat för den enorma ryggsäcken från fabriken.

Brytpunkten beror helt på elmixen

Den exakta körsträckan som krävs för att elbilen ska bli grönare än dieseln varierar kraftigt beroende på hur elen produceras. Om elbilen laddas med svensk, förnybar el från vattenkraft och vindkraft krymper koldioxidskulden relativt snabbt. Om laddningen däremot sker i ett land med hög andel fossil energi i elnätet dröjer det betydligt längre innan brytpunkten nås. Flera oberoende studier visar att det kan krävas allt från femtusen till närmare femtontusen mil innan elbilen har kört ikapp den gamla bilens försprång.

Dieselbilens konstanta utsläpp över tid

Medan elbilen långsamt betalar av sin skuld fortsätter dieselbilen att släppa ut en konstant mängd koldioxid per körd mil. En äldre dieselmotor drar ofta mer bränsle och har sämre rening av kväveoxider och partiklar än en helt ny bil. Det innebär att ju mer den gamla bilen körs, desto tyngre väger dess löpande utsläpp i den totala kalkylen. Om den gamla bilen bara rullar några hundra mil om året som andrabil kan det ta decennier innan en ny elbil blir det bättre valet.

Faktorer som avgör den reella brytpunkten

Hur snabbt ekvationen svänger till elbilens fördel styrs i slutändan av ett antal rörliga parametrar på vägarna:

• Den årliga körsträckan för det specifika fordonet.

• Hur effektivt dieselbränslet förbränns i den gamla motorn.

• Andelen fossilfria energikällor i det lokala elnätet där laddning sker.

• Hur väl batteriets kapacitet bibehålls under bilens hela livslängd.

Det finns alltså inget universellt svar utan allt beror på användningsmönstret.

Det cirkulära dilemmat: Är den mest miljövänliga bilen den som redan är byggd?

Hela diskussionen landar till sist i en grundläggande filosofisk och ekonomisk fråga om hur vi konsumerar jordens resurser. Inom modern miljöforskning talar man allt oftare om cirkulär ekonomi, där målet är att behålla produkter och material i brukbart skick så länge som möjligt. Att skrota en fullt fungerande maskin bara för att ersätta den med en ny teknik kan ibland vara kontraproduktivt. Det kan finnas en stor miljövinst i att vårda det vi redan har istället för att ständigt efterfråga nya produkter.

Att förlänga livslängden på befintliga resurser

Genom att underhålla och reparera den gamla dieselbilen sparar man på jordens begränsade metaller och mineraler. Den energi som skulle ha gått till att smälta stål och tillverka nya plastkomponenter kan istället användas till annat i samhället. Att köra slut på en bil innan den skrotas är ur ett resursperspektiv ofta mycket klokt, förutsatt att bilen inte är i så dåligt skick att den utgör en direkt hälsofara. Det handlar om att maximera nyttan av den energi som en gång lades ner i fabriken.

Förnybara bränslen förändrar spelreglerna helt

En annan viktig aspekt som kan tippa över vågskålen till den gamla dieselbilens fördel är introduktionen av förnybara drivmedel. Om man tankar sin gamla diesel med syntetiskt eller biologiskt bränsle som HVO100 sjunker de löpande växthuseffekterna dramatiskt med upp till nittio procent. Detta bränsle tillverkas ofta av avfall och restprodukter från skogsindustrin eller använda matoljor. Med ett sådant bränsle i tanken blir den gamla dieseln plötsligt en tuff konkurrent till elbilen under hela livscykeln.

Fördelarna med att behålla det existerande fordonet

När vi sammanställer argumenten för att låta den gamla bilen leva vidare ser vi tydliga mönster:

• Ingen ny exploatering av känsliga naturområden för gruvdrift krävs.

• Globala logistikkedjor och tunga transporter av bildelar undviks helt.

• Möjligheten att använda svensktillverkat biobränsle minskar det fossila beroendet.

• Det ekonomiska utrymmet kan istället läggas på energieffektivisering av hemmet.

Att köra vidare i det gamla spåret kan alltså vara det mest gröna alternativet.